UK.

Varför åkte jag aldrig till England?

Joooo, det var ju meningen att jag skulle åka till England som Au Pair i ett halvår i början på mars. Hade de planerna klara redan i oktober.. Men tiden gick och jag hörde inget från organisationen, fick ångest och panikattacker då de enda svaren jag fick var fåordiga mail som egentligen inte sa mig någonting. Tillslut hörde de av sig och sa att det var mitt personliga brev som ställt till det. Det lät inte bra, jag hade varit för ärlig och ingen ville ha någon som skrev i sitt personliga brev att hon hade diskreta tatueringar, arr hon hade en pojkvän, att hon inte skrev tillräckligt om vad hon gjorde om dagarna. Det är inte lätt att veta att det egentliogen är ett reklamblad man ska skriva. Att man inte får vara ärlig, för det var det ingen som sa till mig. Så jag skrev om och skrev om, varje gång var det hela tiden något litet fel. I slutet på januari, början på februari hade jag ännu inte hört något. Det var meningen att jag skulle åka efter en månad. Det blev inte så. Jag tröttnade på att vänta, blev sårad av att ingen ville ha mig som Au Pair och ringde dit och sa: "Hey, jag vill ha mina pengar tillbaka. Jag har ingen lust att vänta längre. Ingen kommer att göra av sig i tid så jag får åka i mars". Sagt och gjort.

Här är jag, lever på försäkringskassan och lever mitt liv med mina vänner. Jag klagar inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0