sakerjagvet

Hur gör man för att bli av med en låt som liksom fastnat i hjärnbarken på bästa sätt? Sjunga ut? Hoppas det försvinner av sigsjälvt? Lyssna sönder en låt så den kanske fastnar istället?

Saken är den att det är en sån hemskt gammal dålig låt som fastnat också. Michelangelo...

Dagens True Story.

Hur gör man när...

..man får reda på något som man egentligen inte ville eller skulle få veta, och när detta handlar om en som står en nära, som kan bli sårad när han/hon får reda på saken?

Ska man berätta? Eller vänta på att den som gjort fel ska berätta? Ska man låtsas som ingenting eller ska det vara det första man gör, berättar?

En svår en....

---

This thing is killing me.

Imorgon ska det exprimenteras, jag ska upp. Tidigt. När baby går upp. Tror ni jag klarar det? Tror ni jag kommer lägga mig i soffan o somna om? Det tror jag, men jag ska göra mitt bästa för att hålla mig vaken.

Nu höll det nästan på att bli stressigt, här i mitt arbetslösa liv. Låg och drog mig i sängen alldeles för länge. Jag behöver verkligen en anledning att komma upp nu!!!!!!!

Ska nog bannemej börja gå upp när baby gört. Gå på en lång promenad och sen äta frukost och duscha. Tänk er mig, upp klockan halv sju? Zombie...

Ska iallafall ner och skrapa av bilen alldeles snart. Sen hämta upp lilla moster som jag lovat o köra till stan. Snäll jag är, dagens goda gärning! Känns bra när man har gjort något sånt på sin dag, nåt hjälpsamt som man vet att folk faktiskt uppskattar. Det känns ju nästan så bra att man gör det lite för sin egen skull också? Alla behöver ju få må bra och vara stolta över sig själva.

Nu ska jag sluta babbla om det här och trycka i mig lite flingor och mjölk. HEJPA.

Trodde jag skulle sätta mina lakritssnöern i halsen när jag slog på 5an förut, syskonkärlek?! OCH AV DEN INCESTUÖSA SORTEN.

Det där tror jag inte ett dugg på, även om de inte känner varandra. Skulle aldrig nånsin i mitt liv kunna ligga med någon som jag visste att jag var släkt med så nära. Det är ju bara äckligt.

Jag tror såhär. Man träffar ett syskon man inte känner, man känner stor tillgivenhet och kärlek för det här syskonet, eftersom det är så man reagerar på ett syskon (oftast). Detta kanske förväxlas med riktig kärlek, man tror man är självfränder.

Bara äckligt.

but my skin is really thick!

Fått Kat DeLunas Unstoppable på hjärnan. Förstår inte varför! Är det inte sådär jätteirriterande att få en låt på hjärnan bara sådär? Får nog ta o lyssna på lit eLa Roux så försvinner den nog.

God Morgon!

Eller, städar och städar. Gör hemmet beboeligt under tiden som vi ordnar en del saker. Just nu är det saker ÖVERALLT. Det är ingen överdrift. Iallafall, Spotify är på och Elvis rullar för fullt från högtalarna. Ska plocka lite till sen ska jag sola. Har inte bestämt mig än för om jag ska gå ner eller ta pappas bil.

Det ät ju jävligt bekvämt att ta bilen... Är inte på humör för att gå. Grinig av sömnbristen. Och pappa har en ny bil. En helt ny, som man inte behöver värma i en kvart..

Suck. Ibland har man såna I-landsproblem. Hemsk jag är.

 

Mitt hem är alldeles kaotiskt. Saker överallt. Varför gör man så när man städar? Plockar fram alla småprylar som man inte vet vart man ska göra av men det slutar ändå alltid med att man lägger dem exakt där de låg förut. Är jag ensam om detta?

 

En snabb fråga till: Är jag den enda som hela tiden skriver itne när jag ska skriva inte?

Led länge av svår sömnbrist för ett tag sen. Speciellt när jag hade som mest ångest. När ångesten försvann sov jag också mycket bättre. Nu är den tillbaka... Hej Ångest, så du kommer för att ta över mitt liv igen? Kul!

Så nu sover jag någon timme, sen vaknar jag i panik och vet inte vart jag är. Hela veckan och hela helgen har det varit så. Och det blir värre och värre. Powernapade förut, somnade till i kanske 20 minuter men vaknade ÄNDÅ o visste inte om det var morgon eller kväll eller om jag fortfarande sov och drömde.

Får nog ta och ringa min läkare igen. Jag orkar inte inte sova. Jag får börja räkna får?

Saken är den, att jag vill ut o gå, ut o springa, motionera! Men jag kan inte!!!!! Det är nog enda nackdelen med att det är så kallt. Ah, jo, att vattnet fryser i stallet hemma hos mor är väl inte så kul heller. Men, jag är så otroligt rastlös, och jag lider av en lindrig form av astma så jag kan inte vara ute, än mindre anstränga mig.

Häromdagen när jag skulle gå ner för att sola samt handla fick jag andnöd och R fick springa i förväg för att hämta min inhalator. Sånt är inte kul.

Sååååå, kanske skulle ta o gå ett par varv i lägenheten?

Är det bara jag som är superduktig på att sova bort en halv dag om jag inte har ställt klockan? Och är det bara jag som är übertrött så fort den ringer trots att jag har sovit mer än tillräckligt? Fy va jobbigt det är. Hade tänkt gå upp för 2½ timme sen o faktiskt fått något gjort!

Tror jag ska köpa mig en sånhär o gå upp 8 varje morgon!

-Resa! Det här ska bli ett rese-år. Skottland, Göteborg, England och ev Guatemala.
-Prova på England (UK). Funkar det inte reser jag väl hem. Får jag ingen familj gör jag väl nåt annat.
-Spendera pengarna på upplevelser istället för matrealistiska saker.
-Ta vara på tiden tillsammans med vänner bättre.

That's all for now. Lär väl inte hinna så ruskigt mycket mer. Sen är jag nog redo för vad jag kallar "det andra livet". Hus, giftermål, barn. Men vem vet, livet överraskar en hela tiden.

Även fast jag har trott att det har varit söndag hela helgen är det skönt att det äntligen är riktig söndag på något vis. När veckan börjar och julledigheten är över får man tillbaka sina rutiner och det är lite lättare att få struktur i livet då.

Iallafall jag blir helt snurrig när man själv och alla andra har långa helger. Fast det är ju jävligt skönt. Man kan umgås mer och oftare och ta vara på tiden. Synd bara att jag oftast sover bort halva dagen.

Pest eller fest med ny vecka?

Så går alla runt och säger. Utom jag, haha. Nytt år, nya tag. Har man några nyårslöften då? Svar: Nej. Eller egentligen har jag det, men jag håller dom aldrig ändå så what's the point? Ger mig själv nya löften att hålla varje dag typ.

Vanliga nyårslöften är typ: Sluta röka, börja träna, äta rätt, uppskatta familjen... OSV. Har lärt mig något viktigt det här året jag, och det är att uppskatta livet. Största löftet till mig själv är att fortsätta med det och se till att mina nära och kära känner i princip likadant och mår bra de med. Dessutom ska jag sluta hålla på med energi-krävande saker. Som människor som inte vet vad livet går ut på.

LEV.

ps'. Grattis mor på 39-årsdagen. Samt en knuff i rätt riktning att sluta med cancerpinnarna. ds'.

Sådärja. Det här är antagligen sista gången jag bloggar för i år! Känns lite konstigt när man säger det så men det är det ju inte egentligen..

Igår färgade jag håret, eller jag lade i en toning. Kände mig så trashig när det blonda hade så lång utväxt. Trivdes inte. Så det fick bli en ljus brun färg. Dessutom lackade jag naglarna och lade en ansiktsmask. Vill man vara fin så!

Egentligen tycker jag nyår är lite överskattat i festväg, men det är alltid kul att få en anledning att klä upp sig lite extra :)

Hur förbreder sig alla inför nyår egentligen? Ser ni det som en ursäkt att supa extra mycket eller som jag, att få klä upp sig extra? :)

Jag funderar på en sak. Hur kan folk trycka i sig en värstingfrukost as-tidigt på mogonen? Typ 5 mackor, gröt ett glas juice och en hink kaffe?

Jag har aldrig ätit mycket frukost. 90% av alla lediga mornar äter jag inte förräns kanske klockan ett och då räknas det ju nästan som lunch.

Iallafall. Håller på och vända tillbaka dygnet så idag gick jag upp ovanligt tidigt. Det är skönt tycker jag. Men hungrig är jag inte, det fick bli ett hederligt glas juice :)

Vaknade av att solen lyste mig (lös?) räkt i ansiktet. Finns det något bättre sätt att vakna på? Dessutom har jag sovit som en prinsessa då jag bäddade rent igår och duschade och var helt ren och fräsch när jag lade mig. HUR SKÖNT ÄR INTE DET DÅ? :)

Iallafall, kommer inte kunna sitta inomhus hela dagen när det ser ut såhär ute, känns som slöseri med tid och fina dagar. Så jag ska ta o hitta på nåt nu.